En tanke...


En konstig känsla i magen.....panik? ångest? ensamhet?... och i så fall varför....
Jag borde inte ändå gör jag det....och det blir likadant varje gång. Jag tänker att jag klarar det men ändå är det något som väcks i mig efteråt. Något som får mig att vilja mer, kanske inte just där och då, och kanske inte just med den personen, men nångång, snart.....

Du fick mig att fundera....och visst, hade jag varit i en annan situation, tillsammans med någon, så visst....då kanske jag skulle vilja ha allt det där... men just nu är jag så långt ifrån det som det bara går.
Oftast är det skönt och jag trivs med mig själv, men ibland, på en dålig dag, så känns det ensamt.
Längtan efter nån som känner en bättre än en själv......hade denna någon en gång för länge sen....men han försvann.... *du finns fortfarande i mina tankar*

Skärp dig.....sluta tänka och fundera så här mycket......
men sån är jag.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0